Den globala uppvärmningen beror på växthuseffekten. Växthuseffekten är naturlig. Utan den skulle det vara ca -25 grader kallare på jorden. Och den skulle vara obeboerlig. Men människan har rubbat kretsloppet genom utsläpp. Det blir hela tiden varmare. Vi kanske inte märker så mycket av den just nu, men om man ser tillbaka några år, då ser man vad som verkligen har hänt. Uppvärmningen går snabbare än vad man kanske tror. Med den globala uppvärmningen kommer också naturkatastrofer. Eller? Beror ökade naturkatastrofer på uppvärmningen? Eller är det bara så att människorna idag är mer utsatta än vad vi var förr. Vi bor fler personer på samma ställe och vi bor längs med kusten. Så beror katastroferna på uppvärmningen eller är vi människor bara mer sårbara? Effekterna då, som kommer från dessa naturkatastrofer, är det miljöpåverkan?

Beroende på var i världen eller landet man bor märker man av den globala uppvärmningen mer eller mindre. I Sverige märks det på så sätt att det inte är lika kallt som det brukar vara vid den här årstiden och vintern varar inte lika länge. I de Svenska fjällen så kommer nederbörden i form av snö, eftersom det fortfarande är tillräckligt kallt. Men även i fjällen är det nu brist på snö. Tex. I snösäkra Björkliden är det stor snö brist. Men nederbörden i Stockholm och söderut kommer i form av regn. Om man flyttar sig ännu längre söderut till Afrika till exempel. Där drabbas människorna kanske hårdast. De har ont om vatten, och de vatten de har torkar fortare ju varmare det är. Om man flyttar sig norr ut till Antarktis så smälter isarna.  Om uppvärmningen är 0.6 grader så behöver det inte märkas alls, eller jätte mycket. Vi känner kanske inte så stor skillnad på -0.3 och +0.3. Men det gör isarna. Om temeraturen stiger över nollan, då är det plusgrader vare sig man vill det eller inte. Vid ekvatorn har temperaturen stigit med 1 grad. Men vid Nordpolen har den stigit med 12 grader. Temperaturen  kommer att fortsätta stiga vid Nordpolen allteftersom isarna smälter. Isen reflekterar tillbaka "solstålarna". Men vatten "tar imot" dem och låter sig värmas. Allt eftersom vattnet blir varmare så blir också isarna varmare eftersom dessa befinner sig i vattnet. När is värms upp så smälter den! Ju mer den smälter, desto mer vatten blir det som kan värmas upp och färre "solstrålar" reflekteras tillbaka.

Men är vi säkra på att vi verkligen går mot varmare tider. För på 1980-talet förberädde sig människorna på en istid. Det var den stora frågan. Hur ska vi tackla en ny istid? Detta var för ca 30 år sedan. Det är inte så lång tid. Hade man haft ett liknande miljömöte då som COP15, då hade man kanske kommit fram till att fler utsläpp av koldioxid är lösningen. Om man också kollar på mätningar i Sverige januari 2008 och 2009 märker man något spännande. I januari 2008 hade Sverige den varmaste vintern vi någonsin uppmätt. Men januari 2009 hade vi den kallaste vintern. Är vi påväg mot varmare tider, eller ny istid? Var leder den globala uppvärmningen? Beroende på vilka mätningar man tittar på så får man olika svar. Men något som de alla har gemensamt är att de är överrens om att detta är de varmaste decenniet (globalt sett) som vi har haft. Men just nu, verkar det som om temperaturen är hög men stadig. Den senaste tiden har den inte rört sig åt det ena eller det andra hållet.

Det finns dock de som hävdar att människan inte har något med det här att göra. Deras argument är ökad sol aktivitet. Forskare anser dock att ökad sol aktivitet kan vara 25 % av problemet, men majoriteten kommer från människan. Sedan 8000 år tillbaka lever vi i en varm period. Förut så fanns det 180 ppm koldioxid under istiderna och 280ppm mellan dem. Men så mycket som det finns idag, har det aldrig funnits förut! Idag har vi 370 ppm koldioxid. Uppfinningen, den bränsle drivna bilen, var det första steget mot global uppvärmning. Men det är inte bara våra tunga utsläpp av kol, olja och naturgaser som är problemet. Lyckligtvis är det något som vi kan rätta till. Om man ser tillbaka 500 år, då ser man att det dels levde färre människor på jorden, vi var ca 500 miljoner, och dels så förbrukade varje människa minder energi. För det är inte bara genom ovan nämnda naturresurser som vi släpper ut koldioxid. Även växters liv, genom att vi andas och vår uppväxt och död, så orsakar vi utsläpp. Men dessa är utsläpp som naturen skulle kunna ta hand om om vi inte hade påverkat den på de sätt som vi gör med andra utsläpp.

Orsakerna till den globala uppvärmningen är dessa som jag har behandlat i texten ovan. Det man kommer fram till är att det är människan som orsakar majoriteten av utsläppen som bidrar till klimatförändringarna. Men 25 % kan bero på ökad sol aktivitet.

Alla världens länder har kommit överrens om att miljöroblemen är den viktigaste frågan just nu. Senaste konferrensen som har varit där 150 länder träffades var i Köpenhamn, december 2009. Man kom inte fram till någon uppföljare  till Kyotoprotokollet. Men därimot enades man om att "alla länder har lika skyldighet men olika ansvar" och "den globala temperaturen får inte stiga mer än 2 C". Men problemet är att inte alla länder vill skriva på. Utvecklingsländerna anser att om de skulle kämpa mot samma miljömål som resten av länderna skulle deras utveckling stanna. Man försöker dock att få u-länderna att utvecklas med miljövänliga medel. Annex 1 länder ska individuellt eller tillsammans komma överrens om hur mycket utsläpp var och ett av länderna ska få släppa ut. Men de allra minsta länderna kan jobba med detta frivilligt och om de gör de så ska de få ekonomiskt stöd av i-länderna. Man har också kommit överrens om att starta en fond för alla länder för att samla in pengar så att alla ska ha råd att jobba med miljöfrågan. Men hur angelägna är politikerna, egentligen, att få ordning på miljön? För de har makten att ändra, men vill de? Är ekonomin viktigare? Om man nu resonerar på detta vis, att pengar är viktigare, då får man också ha med i beräkningen att pengar inte har något värde om man inte har någonstans att använda dem. För om världen inte längre går att leva i, var ska du då använda pengarna?

Jag tycker att folket, vi vanliga "Svenssons", har rätt till sanningen. För det är vi i slutendan som betalar för allt. Vi har rätt att få veta hur och till vad våra pengar används! Så ekonomin är viktig. Men majoriteten av oss är nog berädda att bidra ekonomískt för att rädda naturen. Bara vi får se resultat!